Spinnin Around...

Min hjärna svämmar över av tankar.
De snurrar runt.
Inget jag riktigt kan placera vad de är.
Inga tankar som riktigt tar fäste.

Det handlar om allt, ingenting, vem som helst, ingen alls.
Stora frågor, små saker, då tid, nu tid.
Ja ALLT verkar ska vara i mitt huvud på samma gång .. och det är lite trångt just nu.
Får inte sova ordentligt.
Detta har pågått i ett par veckor nu.

Dock var Åbo-resan en befrielse.
Där kändes allt så tryggt.
Jag var omgiven av människor jag tycker mycket om.
Hade en person vid min sida som är stark, trygg i sig själv och en själ som är underbar!
Jag sov som ett spädbarn, trots att vi sov tre pers i samma säng och jag delade ett vanligt täcke.

Det behövde jag i min förvirrade vardag.
Jag vet inte varför det är förvirrande, men det är den enda känsla som jag kan greppa i mig.
Förvirring...

Allt känns väldigt bra med mitt liv nu.
Men ändå gnager det någonstans i själen.
Antar att när saker lägger sig på plats som annars varit ett orosmoment i mitt liv .. så öppnar det plats att ta tag i andra saker som finns där inne.

Dock känns det än så länge som att det ligger och jobbar på i mitt undermedvetna, att jag inte är redo att ta hand om det än.
Jag har ännu inte någon aning om var det trycker .. men att jag faktiskt VET att det trycker någonstans, det är väl ett steg på vägen?
Det är som att mitt undermedvetna letar efter nått, som att mitt inre jag springer runt i min själs korridorer och sliter upp dörrar som är stängda.

Vissa som öppnas gör ingenting, andra gör ont av anledningar jag kan placera .. men någonstans här på vägen har en dörr öppnats, släppt ut nått som nu löper amok och gnager runt där inne.

I bland märker jag inte av det, känner en inre frid .. men då och då så får jag en känsla som kan liknas vid panik, stressar upp mig för nått, hänger upp mig på småsaker som jag vet inte har något med nått att göra...

---

Min själ är förvirrad och vill säga nått.
Måste bara komma på hur jag kan släppa fram det så jag kan hantera det.

Nästa försök till avslappning kommer om ca. 3 veckor.
Då åker jag och mor min utomlands en vecka.
Jag ska fylla 25 och vi ska bara njuta.
Var vi åker vet vi inte, men just nu lutar det åt Egypten.

---

Sist jag var utomlands i September så lyckades jag slappna av totalt.
Jag kände mig stark och säker med mitt sällskap .. vilket mitt undermedvetna måste ha reagerat på.
Mitt i vistelsen så vaknade jag av en panikattack mitt i natten, kunde inte andas och hjärtat hammrade i bröstet.

Jag ser det som att känslor från de senaste månadernas kaos fick utlopp.
De kom alla på en gång.
Kvällen innan hade jag fått rätsida på en situation som var otroligt jobbig.
Dagarna efter fann jag ett annat inre lugn.

Alla känslor kom ut som en bomb.
Men sedan la sig allt och jag såg klart.

Jag undrar vad min själ vill säga denna gång...
Vi får se.
Det kommer tillslut.
Så mycket vet jag...